E-post raq@telia.com
Rättvisa
Debattinlägg om rättvis fördelning, välfärd, solidaritet och arbete åt alla.Rättvis fördelning för välfärd, solidaritet och arbete åt alla är framtidslösningen
Maktens herrar, dom som anser sig vara förmer än andra, för en offensiv för ytterligare ökade löne- och inkomstklyftor, de som har mest skall ha ännu mer. Detta recept är en fortsättning på den politik som lett till arbetslöshet och avveckling av välfärdssamhället. De s.k. nyckelpersoner man ömmar för, med instämmande från stora delar av media och det politiska etablissemanget, är den egna gruppen, girigbukarna som aldrig kan få nog, alltså de som bär ett tungt ansvar för den nuvarande situationen. Den ekonomiska makteliten och deras idéer är ett hot mot en positiv utveckling. Den verkliga framtidskraften finns hos de anställda, ofta underbetalda, som bär upp produktionen och bland de många arbetslösa.
Storföretagen, aktiespekulanter och bankgräddan var 80-90-talets vinnare. Med demokratiska styrmedel måste de nu förmås att medverka till ökade investeringarna för utveckling, fler jobb samt en rättvis fördelning av resultatet.Lösningarna för framtiden är i mångt och mycket att göra tvärtemot vad som gjorts under 80 och 90 talet.
Ty sanningen är, Sverige är ett rikt land, fördelas rikedomen rättvist kan "välfärden" återupprättas och utvecklas.Rätt väg är rättvis fördelning där folkviljan och demokrati står över kapitalet och marknaden. Huvuddelen av tillväxten måste då reserveras till de grupper som har små resurser, men det räcker inte, vi måste också omfördela det befintliga, från privilegierade och de som har det gott ställt, till de som har minst. De grupper som fått stå tillbaka måste få en reell ökad köpkraft, både med mer i börsen och genom bättre omsorg och service i den ge-mensamma sektorn.
Med stärkt köpkraft för de som har minst ökar efterfrågan, konsumtionen och produktionen kommer igång med inriktning på människors grundläggande behov. Arbetslösa får jobb, med fler i arbete skapas ytterligare tillväxt och ekonomin blir starkare, samhällsekonomiskt minskar produktionskostnaderna, det innebär större lönsamhet och lägre priser. Inhemskt och på exportsidan förbättras konkurrenskraften, samtidigt kan investeringarna öka och ännu fler får jobb, detta skapar ytterligare nya resurser och ökad köp-kraft/efterfrågan, den goda spiralen är igång, det tjänar de flesta på i längden.Motsatsen gjordes mot folkflertalets vilja under 80-90 talet bl.a. genom den s.k. århundradets skattereform och EU-anpassningen.
En politisk inriktning för rättvisa, minskade inkomstklyftor, har en djup för-ankring hos folket. Här kan man hänvisa till en SCB-undersökning från 1993, presenterad i "Lo:s Röster om facket o jobbet, rapport 2 av 5".
I undersökningen redovisas att en stor majoritet, från Saco-privatanställda till Lo-kommunalanställda är för radikalt minskade löne- och inkomstskillnader.
Detta bekräftats ytterligare genom en SIFO-undersökning presenterad i Lo-tidningen nr. 16 -1997.
En annan anmärkningsvärd slutsats av undersökningarna är att "folkets representanter" på toppnivå såväl politiskt som fackligt nonchalerar medborgarnas/medlemmarnas vilja.Krav på en ny politik för rättvisa och välfärd.
1. Ta från en demokratisk styrkeposition med folklig stöd fram ett program för rättvis fördelning, ekonomisk balans och arbete åt alla. Genomför en politik där den samhällsekonomiska tillväxten reserveras för åtgärder som ger jobb och utveckling.
Vidare en inkomstfördelning där de befintliga och tillväxtens resurser omfördelas till låginkomsttagare, sjuka, arbetslösa, pensionärer och andra utsatta grupper. Resurserna skall tas från vinster i produktionen samt från de som har inkomster över genomsnittet.2. Minska löner, ersättningar, arvode och övriga förmåner för politiker, fackliga ombudsmän och andra med höga inkomster. Styrmedlet ska vara progressiva skatter och avgifter satta efter bärkraft. Vidare lagstifta bort fallskärmsavtal och liknande privilegier.
3. Inför regler där alla får samma grundtrygghet genom uppsägningsskydd, pensioner, arbetslöshets-, sjukersättningar och socialförsäkringar. Högsta ersättning ska vara ca: 300 000 320 000 kr/år. Samtidigt bör en lägsta lön på omkring 16.000 kr/mån för heltidsarbetande eftersträvas.
4. Påbörja arbetet med ett alternativ till A-kassa och Soc där alla garanteras arbete med avtalsenlig lön.
5. Besluta om hur och när bankerna skall göra rätt för sig. Inför en rimlig skillnad mellan in och utlåningsränta. Vidare ska huvuddelen av bankernas utlåning styras till produktiva investeringar som ger utveckling och jobb i den privata och offentliga sektorn.
6. Vinster i företagen skall med demokratiska regler styras till investeringar för arbete och utveckling Exempelvis bl.a. med investeringsfonder med hög beskattning om reglerna inte följes.
7. Återinför regler som ställer kapital och valuta handeln under demokratisk kontroll, syftet skall vara att vårt gemensamma samhällsintresse ska gå före enskilda vinstintressen.
Tillbaka till början på sidan
Till Startsidan